Konsten att beställa vin utan att vara en douche

–  I’m afraid this is corked.
– I just uncorked it. Didn’t you see me? What? Look.
–  No, no.
– You see, I took it out of the bottle, that’s how I managed to get the wine out of the bottle into your glass.
Fawlty Towers

Jag har roat mig med att se om Fawlty Towers senaste veckorna – rekommenderas varmt pga så charmigt och tidlöst. Avsnittet Vinkonnässören då en gäst klagar på korkat vin och Basil snurrar till det efter bästa förmåga fick mig att minnas en middag för många år sedan.

Det var efter en minst sagt akward jobbrelaterad middag i Köpenhamn som jag förvirrad gick till mitt hotellrum och googlade How to order wine in a restaurant. Några månader senare pratade jag med min kompis som är sommelier. Han menade att det jag bevittnat var skräck i dess renaste form. Tydligen är det så att svenskar är skräckslagna för att beställa vin på restaurang!

Det som hade utspelat sig vid bordet med journalister från olika länder när vinet skulle beställas kan närmast liknas vid en fars. Det stoppades näsor i glasen så att några droppar rödvin rann ned för den tyska mannens näsa, glas snurrades i en så våldsam takt att det skvätte ut på den vita bordsduken, och ljuden som kom ifrån alla dessa i övrigt civiliserade människor ska vi inte ens gå in på. Eller jo, det fnystes, frästes och hmmm-ades nåt vansinnigt. När det sedan skulle doftas på korken, alla skulle dofta, var jag närmast apatisk.

Visst kan det vara krångligt att beställa vin på restaurang om vin inte är ens specialintresse. Men gud vad jag bara vill skrika: Skit i det! Varför är vi så rädda för att verka okunniga med vin? Var en bra och snäll person, skit i snobberierna. Det finns en sommelier på plats som kan mycket mer och de är ju där för att guida och hjälpa. Man ska i stort sett kunna säga Jag tycker inte om surt och därifrån guidas rätt. Du förväntas inte vara proffs. Det är ju superbra och en av anledningarna till att man går på restaurang att det finns proffs på plats. Man behöver liksom inte kunna svaren när man ställer frågorna. Vi borde verkligen utnyttja andras kunskaper mer och inte vara så rädda för att verka okunniga. Till exempel lyxen med en sommelier som kan lära oss massor.

Hur som helst gav min googling i alla fall lite svar om vad som pågick vid bordet; alla ville verka som vinproffs utan att egentligen veta någonting och alla var för ängsliga för att be sommeliern om hjälp. Några grundläggande bra riktlinjer fick jag i alla fall efter detta som kanske kan vara bra att ha till hjälp för att hamna rätt i vinlistan. Såhär:

Rött eller vitt spelar ingen roll. Drick det du är sugen på. Är du sugen på vitt sött vin till vilt – go right ahead. Det är du som betalar och du som bestämmer. Vill du ha ett vin som rekommenderas till maten, fråga kyparen.

Beställ inte det näst billigaste på listan av ängslighet. Beställ hellre det billigaste då om det inte är så att du absolut gillar det näst billigaste. Husets vin är i alla fall aktivt utvalt av restaurangen. Det är faktiskt helt ok att inte vara ekonomiskt oberoende även på restaurang. Man kan med heder i behåll tala om för kyparen eller sommelier hur mycket man ämnar lägga på vin just den kvällen.

Du behöver inte dofta på korken. Rena snobberier och det ger ingen övrig information. Om du erbjuds att dofta på korken, tacka vänligt nej.

Dyk inte ned i vinglaset med näsan före och säg att du inte tycker om. Skälet till varför du ska lukta och smaka på vinet är helt enkelt för att kolla så att det inte är dåligt och att temperaturen är ok. Såvida inte vinet smakar och doftar vinäger eller våt gammal källare så får du stå ditt kast. Faller det helt utanför din smakpallett så får du ta det med kyparen, men det är alltså inte för att kolla om du gillar det som du får provsmaka.

Håll glaset i foten. Håll glaset i skaftet med två eller tre fingrar så att du ser vinet. Inte i kupan. Du kan också hålla det i foten, men då har du också talat om att du är vinkännare, och det behövs inte i vanliga sociala sammanhang.

Se, snurra, sniffa och sörpla. Titta på vinet i glaset så att du inte redan där ser några korkrester eller annat otyg. Snurra glaset lite lätt – spiller du på bordet är du för full eller behöver chilla – och lyft det sedan till munnen och smaka. Inga konstigheter? I så fall är det klart.

Det är helt ok att skippa smakmomentet. Det kan närmast ses som respektingivande och artigt eftersom man då förutsätter att restaurangen inte kommer att servera dåligt vin. Men skulle det sen vara så att vinet inte är bra så har man inte så mycket att säga till om.

Inlägg skapade 48

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Relaterade inlägg

Skriv din sökning ovan och tryck enter för att söka. Tryck escape för att avbryta.

Tillbaka upp