”If you can’t take the heat, get out of the kitchen!”

Kan en tecknad figur baserad på mat bli en succé? Det frågade sig ett japanskt företag år 2013 och bad sina följare rösta fram den gulligaste. Sanrio, som företaget heter, är mest kända för en katt med röd rosett på huvudet, Hello Kitty, men de äger också ett helt universum av andra figurer med olika stil och personlighet.

Eftersom det var länge sedan de utökade sin värld, och alla mår bra av lite rörelse, bestämde de sig alltså för att låta ytterligare några invånare flytta in hos dem. När fansen tänkt klart utsåg de bokstavligen en glad lax som vinnare. Kirimichan har ett huvud i form av en laxkotlett som på ett ganska oklart sätt hänger ihop med en pytteliten, rosafärgad kropp. På andra plats kom en annan ganska osannolik filur, Gudetama. Och det var tvåan som skulle komma att bli en vinnare i längden. 

Gudetama är en äggula, med en rumpa. När man först ser den tycker man inte att den är speciellt gullig alls. Men man måste ändå titta igen, för man blir så osäker på vad det var man egentligen såg. Sedan undrar man om det verkligen är en äggula, för vem kommer på att en äggula kan ha ett liv? Den bor dessutom i ett kök, farligt nära en spis. Ibland sover den till och med i en stekpanna.  

För trött för att nysa, för trött för att stekas, för trött för att bry sig. Skönt!

Figuren är inte speciellt söt, hur man än vrider och vänder på den. Bredvid andra japanska karaktärer sticker den ut som udda och skev med sin gula märkliga, vaggande kropp och små ögon. 

Gudetamas räddning är att utseendet inte är allt, utan att den har persoblighet. Nu är i och för sig Gudetama inte speciellt charmig heller. Den är lat. Melankolisk. Fräck. Bryr sig inte om vad andra tycker och har en rätt trött attityd. En bra dag för Gudetama är när den gör så lite som möjligt. Den är för trött för att nysa, för trött för att bli uppäten, för trött för att stekas och ofta för trött för att komma ut ur det skal den föddes ur. Helst av allt vill den bara krypa ner under en filt av bacon (GOALS!) och ifrågasätta meningen med livet. ”Går världen under? Vem bryr sig?”

Men där någonstans ligger också hemligheten. För vi har väl alla dagar där vi känner oss som, eller vill vara som, Gudetama? Dagar då vi önskar att vi kunde nöja oss med det lilla och säger ja till att dra täcket över oss igen. Dagar då vi inte orkar ta ansvar eller kämpa för göra karriär/rädda framtiden/sminka oss snygga.

Gudetama påminner oss om att dagen inte går förlorad även om noll storverk uträttades under den och att det ju kommer fler dagar och då kanske man orkar mera. Gudetama är en soft livsnjutare och en livshatare på samma gång och kan genom att bara vara sig själv visa att det är helt okej att vara både ock.

Vi kan behöva en ventil i en värld där allt visas upp som perfekt i sociala medier. Där folk är sjukt snygga, härliga och lever fantastiska liv. ”Orka” säger Gudetama och vänder oss ryggen. Tack vare Gudetama får vi helt enkelt en liten frizon att andas ut i. Det orkar vi iallafall göra.

Varför annars skulle Gudetama omfamnas av människor i alla åldrar och bli den mest säljande Sanrio-figuren av dem alla? Ja, efter Hello Kitty såklart, henne råder ingen på, så är det sedan gammalt. 

Den glada laxen då, den som vann, vad hände med den? Ja, den är inte alls speciellt älskad. Det var något med att den var överpositiv och att fisk ju börjar lukta efter ett par dagar… (Och ärligt är sjukt ful och konstig)

Sov sött, lilla Gudetama!
Inlägg skapade 62

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Relaterade inlägg

Skriv din sökning ovan och tryck enter för att söka. Tryck escape för att avbryta.

Tillbaka upp